Igår satt jag å läste gamla blogginlägg jag gjort
alltså varför jag startade bloggen och hur den blev
man ler, skrattar, Tårarna rinner, man undrar och blir ledsen och besviken och glad
på samma gång
se resan man gjort nu under 2 år

Hur liver blivit
hur annorlunda JAG är idag
och hur annorlunda ni är idag!

En resa jag över allt i världen önskar jag sluppigt

men konsktigt är det
och jag har ett ärr i mitt hjärta

Vännerna då
för alltid,
Var de bara mitt fel?


Jag har
och hade värledens bästa vänner
de som förstår står kvar och ger en den där kramen man behöver
när man behöver den!

ÄLSKAR ER Mer än ni förstår

HUBBSAN